Obestämd bloggpaus..
Jag önskade att jag loggade in här för att jag har lust och för att jag vill ge er en härlig uppdatering. Istället så är det bara sorg att logga in här för tillfället. Jag plågas och har gjort sen i onsdag eftermiddag.. Jag har inte ätit sen onsdag och inte sovit en blund sen tisdag natt.. Jag är bortom all ork och vilja här i livet, jag vet inte vart jag ska ta vägen längre..
Vad som har hänt kan jag inte heller prata om, jag kan inte berätta ett skit för jag vet knappt något själv.
Jag vet bara att jag vill ha tillbaka min man och det är NU.
Men anledningen varför jag loggar in här igen är mest för att berätta att jag tar en välbehövlig bloggpaus, när jag är tillbaka vet jag inte, om jag kommer tillbaka vet jag inte heller.. Jag vet bara att jag måste nog släppa bloggen ett tag och försöka fokuser på Loke tills allting blir bra..
Just nu är jag största zombien i sverige och jag mår inte bra alls..
Idag håller jag iallafall tummarna att allting går som jag vill just nu, i eftermiddag vet jag hur det är och ifall det blir som jag vill så kommer jag börja må bättre redan ikväll... Annars väntar nog ett psykolog besök inbokad för mig på måndag, vad som har hänt är bortom alla mina gränser om vad jag orkar gå igenom. Att jag som endast 17 åring ska behöva uppleva det hära är helt galet.
Men jag håller huvudet högt och jag ska kämpa för honom tills mitt sista andetag är taget, för jag älskar han så himla mycket!
Nu måste jag ta och lugna ner mig för jag känner att gråten står i min hals..
Jag hoppas att jag kommer kunna logga in här inom några dagar och känna glädje och kunna fortsätta mitt liv precis om jag vill det!
Vi hörs
Kommentarer
Anonym säger:
Nu ska inte jag komma och säga att jag vet vad som hänt, för det vet jag absolut inte. Men utefter vad du skriver har jag mina aningar. Om jag inte har fel så vill jag bara säga att du inte är ensam, jag har varit där och jag vet vilket helvete det är.
Det var säkerligen inte av samma anledning ändock, ett helvete.
Allra värst är just det, att man inte får veta någonting. Varför, hur, när.. Allt man kan göra är att vänta.. I flera dagar
Satt jag och grät, väntade, hoppades att idag.. Då.
Hur jobbigt det än må vara så är det bara att hålla ut.
Lider med dig, verkligen!
Anonym säger:
Kan du inte berätta lite vad som har hänt?
Mamma till Olivia säger:
Massor med kramar till dig..
Ida - Mamma till Kevin säger:
Vet inte vad som hänt..Men vi håller tummar och tår att allt blir bra! :(
Trackback