Svar
Jag anade att jag var gravid i början av oktober 2010, då jag fick en blödning och fick åka in till gyn-akuten eftersom den inte slutade. Men där inne kunde de inte se nånting, så jag lät det hela vara, men i slutet av oktober blev jag otålig för jag mådde super konstigt. Jag va trött, spydde som en gris och svimmde konstant, så tillslut frågade min dåvarande kille om han skulle köpa ett test. Så den 29 oktober tog jag testet och det visade sig vara positivt, jag beställde tid till barnmorskan och fick reda på att jag då va i vecka 4-5. Så jag gick medvetet gravid i 35-36 veckor, lång tid kan jag lova! :)
Jag hade sagt redan ifrån början att om jag va gravid så skulle jag behålla, jag va bombsäker. Men veckorna gick och självklart tvivlade jag och velade i mellanåt, men det va den där dagen när syster skjutasde mig till närakuten och tyckte jag skulle prata med en barnmorska om abort. Som jag bestämde mig att det var jag och magen mot världen, men vi pratade om abort. Men jag tror syrran förstod mig efteråt när jag satte mig och stor grät i bilen och hon gjorde det samma. Det va då jag visste säkert att jag skulle bli mamma :).
Nu i efterhand angående min blödning så tror barnmorskan jag pratade med att jag väntade tvillingar men misste ena tidigt i graviditeten. Det är nog som alltid kommer vara oskrivet, men det är inte helt omöjligt efter Loke's pappa är tvilling och jag har det i släkten. Sen så gjorde mamma sån där halsbands grej med en ring och att den skulle göra cirkel om det är en flicka och fram å tillbaka om det vore en pojke. Men när mamma gjorde så på mig, så visade det båda sakerna. Så vem vet, Loke kanske skulle haft en syster :).