Förhållande...
Något som skrämmer mig nu för tiden, är förhållande hit och dit... Av någon skum anledning känner jag inte längre något behov utav att ha en kille, utan snarare ganska skönt att slippa det..
Men om någon kille hade frågat mig för 2-3 månader sen om förhållande, skulle jag nog hoppat på killen och börjat planerat giftemål. Men i dagens läge när en kille börjar prata förhållande, ryggar jag tillbaka och stänger in mina känslor i mig själv. Jag slutar hellre att prata med killen än fortsäter att diskutera ämnet. Konstigt, men sant!! :).
Jag har väl insett att killen inte kommer göra mig mer rik eller lycklig, för allting jag behöver har jag precis här hos mig, min son! Han är verkligen allt jag behöver i livet, så länge jag har honom är jag lycklig! :)
Vet inte ens varför jag skriver det här, för varför skulle ni va intresserade av att höra om mitt relationsliv? Inte ett dugg antar jag, men nu vet ni iallafalla! :).
Kommentarer
Trackback