jag vill kasta in handduken..

Jag har kommit till en punkt i min mammaroll där jag inte orkar längre, där jag bara vill kasta in handduken och säga tack och hej! Jag har försökt att knuffa bort känslorna, men har nu insett att jag är depression (igen). Jag tappar orken lätt och bara vill gråta för att Loke inte vill sova eller inte vill göra som jag vill göra.. Jag vet inte vad jag ska ta mig till längre, för jag har ingen större lust att ringa till BUP med svansen mellan och säga att jag behöver hjälp.
Jag vill känna lycka att vara mama, men för tillfället orkar jag inte. Pressen att vara den perfekta mamma, som orkar allt trots att man bara har sovit några ynka timmar per natt. Pressen att alltid känna lycka över att barnet väcker en minst 3 gånger per natt och sen vakna för dagen klockan 7 på morgonen.. Ja ni förstår säkert?
Jag har snittat kanske 5-6 timmar per natt sen 8 juli, att inte ha någon att byta av med på natten är utslitande! Men jag kämpar dag för dag att orkar, men min glöd, ork, vilja och energi är som bort blåst och jag vet inte hur mycket jag ska orkar mera. Jag drivs ständigt till panik när Loke börjar gråta hysteriskt, kanske satt sina spår sen första månaden?
När Loke blir för jobbig, känner jag bara en enorm press på mig själv. Men samtidigt så lindrar inte det när mamma eller pappa säger   " din mamma förstår inte vilket lätt barn hon har fått", detta säger de när Loke är glad och skrattar! Absolut när Loke är glad är han super enkel. Men jag är ledsen att har stått och vaggat honom hela natten, sovit dåligt i 6 månader, så ser man inte alltid lycka eller hur enkelt barnen är!

Jag har insett nu att jag återigen har tappat kontrollen över min känslor, de är för starka att jag inte längre orkar hålla igen de! Jag har tröttnat på att vara stark, tröttnat på att bara visa en stark sida där man ska orka allting.. Jag har tröttnat och jag vill barar gräva ner mig nu, återkomma när glöden har kommit tillbaka! Men jag kanske måste återuppta min kontakt med BUP och börja prata med de igen, kanske blir bra om jag blir av med alla skuldkänslor, alla kräkningar jag gör mot mig själv. Jo det är nog dags, jag får gå med svansen mellan bena och inse att jag mår dåligt.
Vart får man all ork ifrån?
Jag är nog världens sämsta mamma, det är iallafall så det känns om jag ska vara ärlig. Ibland har det gått så långt där jag undrar om Loke skulle haft det bättre hos en annan mamma, där han hade haft en delaktig pappa. Där han kunde leva med en glad mamma, delaktig pappa i ett stort hus med eget rum, de bästa leksaker och få bli storebror till en dussin syskon!
Ja det är sant, så går mina tankar. Så ibland kan jag ställa mig frågan "varför adopterade jag inte bort honom, när han va nyfödd?"  Det är hemskt, men den bittra sanningen!
Sen att folk påstår saker och ting är fruktansvärt jobbigt, även om jag leker bitch och tuffar till mig för att inte visa min svaga sida.

Nu ska jag torka tårarna och pussa på min favorit pojke!

Mamma älskar dig så mycket att det svider i hjärtat!


Kommentarer
Mari o Wiggo säger:

Det är väldigt gripande det du skriver.

Även om du kanske inte tar åt dig av detta just nu så är du enormt duktig som tar hand om han själv!

Du kanske skulle be din mamma passa han på en lördag lr nå så du får sova mer, för de är inte fel o fråga om hjälp.

Hoppas du mår bättre snart o får hjälp o få prata ut om allt med nån..

Styrke Kramar

2012-01-25 | 21:34:45
Terese- 19år och ensamstående mamma säger:

Gumman då, jag finns för dig. Vill inte att du ska må dåligt.. Vi kan ses någon dag bara du och jag utan barn ( om vi kan få barnvakt ) Och bara prata och vara tonåringar en dag om du vill !!

Jag kan säga att jag har tagit kontakt med en psykolog igen, så känn dig inte dålig för det. För det är bättre att man får hjälp än att hålla det inom sig. Jag har haft kontakt med kyrator och psykolog i flera år.. Så stå på dig gumman, jag tror på dig! <3 <3

2012-01-25 | 21:45:48
Amanda ♥ mamma till Viggo säger:

Som ovan.. Det är inte fel att be om hjälp! .. och jag tycker inte heller att du ska ha svansen mellan benen bara för att du mår dåligt.

Du har klarat dig hit så du kommer klara dig längre också!



Kram

2012-01-25 | 21:49:50
elina 17 år och mamma till nellie säger:

Säger som föregående våga be om hjälp,hjälp och ännu mer hjälp :)

2012-01-25 | 21:52:28
Syster säger:

Du har världens finaste lilla prins å tillsammans klarar ni allt. Älskar er massor

2012-01-25 | 23:03:33
Syster säger:

Älskar er

2012-01-25 | 23:04:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback