Lättat på hjärtat och tankarna!
Jag bara måste skriva av mig, det är sånt här som verkligen har irriterat mig inombords.. Men jag har alltid bitit mig tungan för att inte skrika eller bråka på folk, men nu måste jag skriva av mig om vad det handlar om!
Det handlar om respekt för sina medmänniskor och massa såna saker, idag när jag satt på tåget som vanligt på väg till skolan kunde jag inte låta bli att kolla på insändare i tidningen METRO, det är sånt som får mig att skratta och ibland bli riktigt arg! Jag kan bli fruktansvärt arg på vissa som kommer med sina påhopp till oss unga eller i huvudtaget. En insändare idag hade en kvinna skrivit, det som jag reagerade på vad hur hon tyckte synd om sig själv. Enligt henne va det hemskt att åka spårvagn, för hon fick minnsan på 60-talet lära sig att sitta i mammas knä som lite och med åren som hon blev äldre fick hon ge plats för de äldre! Men i dagens läge är det inga unga som ger plats för henne eller andra äldre, nä okej jag kan hålla med. Vi unga är nog rätt lata som anser att de vuxna kan stå, om jag vänder på det hela då, hur många ger unga gravid tjejer plats då!? Jag vet inte hur många gånger jag har hört kvinnor/tanter gnälla över att jag står ivägen för de när de ska gå av tåget/bussen eller något sånt. De har mage att gnälla på mig för jag står ivägen med magen, men de har inte hyfs att ge mig deras plats. När de ser att jag har ett "extra" tungt last, det är ungefär som om jag får skylla mig själv för jag valde att behålla. Så jag ska bara visa de gamla respekt, men ska absolut inte få någon respekt tillbaka. Vi unga ska se upp till de äldre för allt de har gjort i sitt liv, men nu är det ju vår tur att ta över, borde inte vi få respekt då!?
Jag håller med många vuxna, det finns inge mer störande än ungdomar som kastar upp sina leriga skor på sätet (jag gör det själv ibland av misstag), men jag försöker lägga en tidning under så att jag inte smutsar ner sätet. Sen finns det inte mer irriterande med folk som spelar hög musik ur sin mp3/ipad så att vi alla andra hör vad de sjunger, eller folk som pratar så högt i telefon att man vet exakt vad de pratar om! Men det spelar ingen roll hur mycket vi ungdomar slutar, sålänge målare och snickare åker med sina skita arbetes byxor på sig på tågen, det blir smutsigt då också! Men jag vet med mig själv att jag kan göra exakt dessa saker utan att tänka mig för.. Det är respektlöst och jag vet om det, vilket är nog det värsta av allt!
Men något jag har funderat mycket över de sista månaderna är hur vuxna har sagt åt mig att växa upp för nu ska jag få barn, men ibland funderar jag om inte vuxna också ska växa upp lite mera, att det inte finns någon respekt bland oss ungdomar visste jag redan, men vuxna som kränker ungdomar fattar jag inte.. Jag har fått höra så mycket skit under min graviditet att det har fått mig att börja böla, jag har mått så dåligt och jag har känt mig helt jävla värdelös så många gånger.
Som den gången när jag stod i kön på mcdonalds och skulle köpa mig en hamburgare, så kommer det ett par tanter in, ena kollar på mig och säger genast åt sina vänninor att kolla på mig. Ja de ser ju min mage, hur tänkte jag liksom? Fine jag kan inte säga att de inte får kolla på min mage, den är ju liksom svår att dölja. Så jag struntade i det, tog min hamburgare och satte mig, tanterna kommer efter ett tag och sätter sig nog av misstag bakom mig. Jag hör hur ena tanten gnäller, först hör jag inte på vad, men sen hör jag hur hon slänger ur sig " Jag blir trött på alla dessa unga som skaffar barn, de lever på socialen och skaffar aldrig några jobb, lever på våra pengar hela livet" Jag blev så arg och ledsen på samma gång, sedan började henne påhopp handlade om mig, hon berättar för sina vänninor att jag skulle minnsan leva på deras pengar, aldrig få något jobb och jag skulle absolut inte kunna försörja mitt barn. Jag blev så arg att jag ställde mig upp och gick därifrån, jag orkade helt enkelt inte höra mera! Jag hinner inte mer än kom ut ifrån donken innan jag går förbi några tonårs tjejer som kollar på mig som om jag hade skabb, sedan säger ena tjejen högt "vilken slamp, vet väl inte ens vem pappan är" Ja det är den ständiga kommentaren jag får höra av allt och alla, eller om någon blir sur på mig så kommer kommentaren " men jag är inte dum och skaffar barn så tidigt" Jag blir så himla trött på den kommentaren, har man inget nytt att komma med så håll bara käften liksom!!
Folk stirrar och folk pratar bakom ryggen på mig, vuxna som unga! Som idag när jag åkte in till min mamma efter skolan, två kvinnor sitter på ett fik som jag går förbi, ena tjejen kollar på och sedan ser jag hur hon petar på sin kompis och säger något och kollar surt på mig! Min fråga är såhär, har hur tänkte du nu då!? Jag ser fortfarande, jag hör fortfarande, jag är gravid inte handikappad! Jag har vant mig att folk kollar på min mage, men när de kollar en gång är det okej, andra gången undrar man om de ser dåligt, tredje gången har man lust att be de sluta glo så mycket! Min mage kommer aldrig någonsin försvinna bara för att du glor lite extra, hur ska det bli sen när jag kommer med en barnvagn, ska ni komma fram och pilla på mitt barn för att se att det inte är en docka eller vadå!?
Jag förstår inte hur så många äldre kan klaga över att jag behåller mitt barn, förut vad det en synd att göra abort. Men nu så verkar alla tycka att vi ska använda abort som en jäkla "liv-lina" så fort man blir gravid, jag står för vad jag har gjort och jag har nu valt att ta "konsekveserna" för det, sluta gnälla då för guds skull!
Ni gnäller för att jag inte har utbildning,jobb,eget boende och sånt. Nej fine jag har inte det, men vem sjutton har sagt att jag ska gå på socialen eller bara sitta hemma resten av mitt liv!? Jag kommer få lägsta nivån av föräldrarpenning vilket ALLA har rätt till under deras mamma ledighet! Sen kommer jag plugga igen, ta studenten, söka jobb och "tjäna" samhället precis som alla andra vanliga människor gör i sitt liv. Jag har inga planer för att ligga hemma resten av mitt liv bara för jag får barn i tidig ålder! Jag får barn, inte cancer. Livet slutar inte ens om du får cancer inte första taget iaf, jag har fortfarande planer för mitt liv och jag ska uppfylla alla planer och drömma även fast jag får barn och blir mamma! Att bli mamma har ingen ålder, det är en livstil och du väljer själv hur du vill leva din mammaroll!
Jag må inte ha allt som alla har när man är i 30 års åldern, men jag kämpar och jag ger inte upp! Jag går fortfarande i skolan trots att jag är gravid i nionde månaden och jag är fortfarande med på det mesta. Jag har inte hoppat av skolan, jag ligger inet hemma om dagarn, jag röker inte, jag springer inte ut, jag dricker inte och jag gör inget jag inte borde göra. Jag drack en gång i september förra året, hamnade hemma hos en kille, vi blev tillsammans och av "misstag" om man vill kalla det så, blev min son till. Men i mina ögon är han inte ett misstag, han är något helt underbart, fantastisk, vacker och jag bara längtar att få träffa honom snart! =)
Jag visar stolt upp min mage, jag må vara 16 år och ung. Men jag kan bli en hur bra mamma som helst, jag klarar mig fint utan era kommentarer! Men om ni nu känner att ni mår bättre när ni får säga de, så gör det för guds skull så att ni får något bra i era pateiska liv!
Jag behövde verkligen skriva av mig detta, kändes som om jag behövde lätta på hjärtat lite grann ;).
Like it or not, I couldn´t care less!
Puss & Kram
Det handlar om respekt för sina medmänniskor och massa såna saker, idag när jag satt på tåget som vanligt på väg till skolan kunde jag inte låta bli att kolla på insändare i tidningen METRO, det är sånt som får mig att skratta och ibland bli riktigt arg! Jag kan bli fruktansvärt arg på vissa som kommer med sina påhopp till oss unga eller i huvudtaget. En insändare idag hade en kvinna skrivit, det som jag reagerade på vad hur hon tyckte synd om sig själv. Enligt henne va det hemskt att åka spårvagn, för hon fick minnsan på 60-talet lära sig att sitta i mammas knä som lite och med åren som hon blev äldre fick hon ge plats för de äldre! Men i dagens läge är det inga unga som ger plats för henne eller andra äldre, nä okej jag kan hålla med. Vi unga är nog rätt lata som anser att de vuxna kan stå, om jag vänder på det hela då, hur många ger unga gravid tjejer plats då!? Jag vet inte hur många gånger jag har hört kvinnor/tanter gnälla över att jag står ivägen för de när de ska gå av tåget/bussen eller något sånt. De har mage att gnälla på mig för jag står ivägen med magen, men de har inte hyfs att ge mig deras plats. När de ser att jag har ett "extra" tungt last, det är ungefär som om jag får skylla mig själv för jag valde att behålla. Så jag ska bara visa de gamla respekt, men ska absolut inte få någon respekt tillbaka. Vi unga ska se upp till de äldre för allt de har gjort i sitt liv, men nu är det ju vår tur att ta över, borde inte vi få respekt då!?
Jag håller med många vuxna, det finns inge mer störande än ungdomar som kastar upp sina leriga skor på sätet (jag gör det själv ibland av misstag), men jag försöker lägga en tidning under så att jag inte smutsar ner sätet. Sen finns det inte mer irriterande med folk som spelar hög musik ur sin mp3/ipad så att vi alla andra hör vad de sjunger, eller folk som pratar så högt i telefon att man vet exakt vad de pratar om! Men det spelar ingen roll hur mycket vi ungdomar slutar, sålänge målare och snickare åker med sina skita arbetes byxor på sig på tågen, det blir smutsigt då också! Men jag vet med mig själv att jag kan göra exakt dessa saker utan att tänka mig för.. Det är respektlöst och jag vet om det, vilket är nog det värsta av allt!
Men något jag har funderat mycket över de sista månaderna är hur vuxna har sagt åt mig att växa upp för nu ska jag få barn, men ibland funderar jag om inte vuxna också ska växa upp lite mera, att det inte finns någon respekt bland oss ungdomar visste jag redan, men vuxna som kränker ungdomar fattar jag inte.. Jag har fått höra så mycket skit under min graviditet att det har fått mig att börja böla, jag har mått så dåligt och jag har känt mig helt jävla värdelös så många gånger.
Som den gången när jag stod i kön på mcdonalds och skulle köpa mig en hamburgare, så kommer det ett par tanter in, ena kollar på mig och säger genast åt sina vänninor att kolla på mig. Ja de ser ju min mage, hur tänkte jag liksom? Fine jag kan inte säga att de inte får kolla på min mage, den är ju liksom svår att dölja. Så jag struntade i det, tog min hamburgare och satte mig, tanterna kommer efter ett tag och sätter sig nog av misstag bakom mig. Jag hör hur ena tanten gnäller, först hör jag inte på vad, men sen hör jag hur hon slänger ur sig " Jag blir trött på alla dessa unga som skaffar barn, de lever på socialen och skaffar aldrig några jobb, lever på våra pengar hela livet" Jag blev så arg och ledsen på samma gång, sedan började henne påhopp handlade om mig, hon berättar för sina vänninor att jag skulle minnsan leva på deras pengar, aldrig få något jobb och jag skulle absolut inte kunna försörja mitt barn. Jag blev så arg att jag ställde mig upp och gick därifrån, jag orkade helt enkelt inte höra mera! Jag hinner inte mer än kom ut ifrån donken innan jag går förbi några tonårs tjejer som kollar på mig som om jag hade skabb, sedan säger ena tjejen högt "vilken slamp, vet väl inte ens vem pappan är" Ja det är den ständiga kommentaren jag får höra av allt och alla, eller om någon blir sur på mig så kommer kommentaren " men jag är inte dum och skaffar barn så tidigt" Jag blir så himla trött på den kommentaren, har man inget nytt att komma med så håll bara käften liksom!!
Folk stirrar och folk pratar bakom ryggen på mig, vuxna som unga! Som idag när jag åkte in till min mamma efter skolan, två kvinnor sitter på ett fik som jag går förbi, ena tjejen kollar på och sedan ser jag hur hon petar på sin kompis och säger något och kollar surt på mig! Min fråga är såhär, har hur tänkte du nu då!? Jag ser fortfarande, jag hör fortfarande, jag är gravid inte handikappad! Jag har vant mig att folk kollar på min mage, men när de kollar en gång är det okej, andra gången undrar man om de ser dåligt, tredje gången har man lust att be de sluta glo så mycket! Min mage kommer aldrig någonsin försvinna bara för att du glor lite extra, hur ska det bli sen när jag kommer med en barnvagn, ska ni komma fram och pilla på mitt barn för att se att det inte är en docka eller vadå!?
Jag förstår inte hur så många äldre kan klaga över att jag behåller mitt barn, förut vad det en synd att göra abort. Men nu så verkar alla tycka att vi ska använda abort som en jäkla "liv-lina" så fort man blir gravid, jag står för vad jag har gjort och jag har nu valt att ta "konsekveserna" för det, sluta gnälla då för guds skull!
Ni gnäller för att jag inte har utbildning,jobb,eget boende och sånt. Nej fine jag har inte det, men vem sjutton har sagt att jag ska gå på socialen eller bara sitta hemma resten av mitt liv!? Jag kommer få lägsta nivån av föräldrarpenning vilket ALLA har rätt till under deras mamma ledighet! Sen kommer jag plugga igen, ta studenten, söka jobb och "tjäna" samhället precis som alla andra vanliga människor gör i sitt liv. Jag har inga planer för att ligga hemma resten av mitt liv bara för jag får barn i tidig ålder! Jag får barn, inte cancer. Livet slutar inte ens om du får cancer inte första taget iaf, jag har fortfarande planer för mitt liv och jag ska uppfylla alla planer och drömma även fast jag får barn och blir mamma! Att bli mamma har ingen ålder, det är en livstil och du väljer själv hur du vill leva din mammaroll!
Jag må inte ha allt som alla har när man är i 30 års åldern, men jag kämpar och jag ger inte upp! Jag går fortfarande i skolan trots att jag är gravid i nionde månaden och jag är fortfarande med på det mesta. Jag har inte hoppat av skolan, jag ligger inet hemma om dagarn, jag röker inte, jag springer inte ut, jag dricker inte och jag gör inget jag inte borde göra. Jag drack en gång i september förra året, hamnade hemma hos en kille, vi blev tillsammans och av "misstag" om man vill kalla det så, blev min son till. Men i mina ögon är han inte ett misstag, han är något helt underbart, fantastisk, vacker och jag bara längtar att få träffa honom snart! =)
Jag visar stolt upp min mage, jag må vara 16 år och ung. Men jag kan bli en hur bra mamma som helst, jag klarar mig fint utan era kommentarer! Men om ni nu känner att ni mår bättre när ni får säga de, så gör det för guds skull så att ni får något bra i era pateiska liv!
Jag behövde verkligen skriva av mig detta, kändes som om jag behövde lätta på hjärtat lite grann ;).
Like it or not, I couldn´t care less!
Puss & Kram
Kommentarer
Stina säger:
Jättebra skrivet!
Rebecca säger:
Gud vad tråkigt att folk har den attityden! Jag brukar kolla på gravidmagar för att jag tycker de ser härliga ut, men skulle ALDRIG falla mig in att döma någon som är i en situation jag inte har en aning om.
Ja, vissa vuxna skulle ta och behöva växa upp de med. Barnslighet stannar inte vid barndomen/tonåren. Tyvärr.
Trackback